Bonus fyller 50 år - Bonus Copyright Access
Nyheter

Jubilaren som värnar om det kulturella kretsloppet – Bonus fyller 50 år

Bonus Copyright Access har i 50 år spelat en central roll för upphovsmän och utgivare vars innehåll har kopierats och delats – antingen i pappersform eller digitalt. Bonus har tacklat både en ökad globalisering och digitaliseringens utveckling. Trots alla förändringar står organisationen väl rustad för att även i framtiden främja kunskap och kultur. Bonus vd Nina Wadensjö och styrelseordföranden Christer Nylander berättar om det som varit och blickar framåt.

Christer Nylander och Nina Wadensjö. Foto: Fredrik Stål

1973 skapades Bonus, en akronym för bild, ord, not, upphovsrättslig samorganisation. Det var världens första upphovsrättsorganisation för licensiering av fotokopiering inom undervisning. Samma år slöts också det första fotokopieringsavtalet mellan staten och företrädare för rättsinnehavare inom de litterära och konstnärliga områdena för bild, ord och noter. Avtalet var det första i sitt slag i världen, och det har sedan dess stått modell för hur rättighetsfrågor kan hanteras i samspel mellan rättighetsinnehavare och användare.

Fyrtio år senare hade digitaliseringen satt fart och för att spegla att licensieringen också hade kommit att innefatta användningen av digitala källor bytte Bonus 2014 namn till Bonus Copyright Access.

I dag består styrelsen av företrädare för 14 medlemsorganisationer som representerar upphovsmän, förlag och utgivare inom text-, bild-, press- och notområdet. Bland medlemmarna finns författare, fotografer, journalister, kompositörer, tecknare, bokförlag, musikförlag och tidningsutgivare.

Under de 50 år som Bonus har verkat har organisationen fått en alltmer central roll för att se till att upphovsmän och utgivare får betalt när deras verk används inom utbildning och på arbetsplatser. Och uppdraget är detsamma som 1973. Nämligen att se till att de pengar som samlas in fördelas rättvist mellan upphovsmän, utgivare och förläggare, samt att fördelningen baseras på regelbundna undersökningar av den verkliga användningen. Ersättningen når rättighetshavarna i form av stipendier, priser eller andra former av ekonomisk ersättning – så kallad kopieringsersättning.

Främjar det kulturella kretsloppet

Christer Nylander har varit Bonus styrelseordförande i ett år. Han har tidigare varit aktiv som kultur- och skolpolitiker och det var under de åren som han förstod vilken central roll Bonus hade för verksamma upphovsmän.

– Jag insåg då att det gör stor skillnad när de som skapar innehåll som text och bild till kultur och media får betalt för det som delas och kopieras på skolor och arbetsplatser. Genom vårt arbete kan upphovsmännen skapa nya verk och på det sättet främjar vi både det kulturella kretsloppet och den svenska produktionen i en alltmer globaliserad värld, säger han.

Bonus vd Nina Wadensjö håller med.

– Det kulturella kretsloppet är för oss ett sätt att beskriva att upphovsrätt är en viktig hållbarhetsfråga. Om kreatörer och utgivare inte får betalt för det som kopieras eller delas har de inte råd att fortsätta skapa nytt innehåll. Det kulturella kretsloppet stärker kulturen och kunskapen både på kort och lång sikt, säger hon.

Nina Wadensjö påpekar dessutom att Bonus har ytterligare ett viktigt syfte, nämligen att underlätta arbetsvardagen för elever och lärare.

– Många lärare är plikttrogna och angelägna om att göra rätt och genom avtalet med oss får de kopiera och dela kvalitetsmaterial från hela världen. De slipper oroa sig för att göra fel och dessutom blir vardagen lättare eftersom de inte behöver söka tillstånd för varje kopiering hos respektive rättighetshavare som de annars skulle behöva göra, säger hon.

Foto: Fredrik Stål

Snabb digital ökning

Alla stora trender som förändrar samhället påverkar även Bonus och de senaste årens förändringar inom upphovsrätten har naturligtvis påverkat verksamheten i hög utsträckning.

Med digitaliseringens framfart har sättet att dela och kopiera förändrats avsevärt. Men även om den digitala kopieringen har ökat är det fortfarande en betydande mängd material som kopieras analogt.

– Det har varit en snabb förändring men också en väldig tröghet. Det är överraskande mycket som fortfarande kopieras på papper i svenska skolor. Det digitala är snarare ett komplement till papperskopior, säger Christer Nylander.

Nina Wadensjö kopplar delvis detta till att vi fortfarande lär oss mycket genom att läsa på papper och att det ofta är lättare att dra en kopia från en lärobok än från digitala media.

– Den tryckta boken, notbladet och tidningsartikeln har fortfarande en viktig roll inom inlärning och vissa saker är enklare att få tag på genom att skapa en fysisk kopia i stället för att dela innehållet digitalt. Dessutom visar forskning att det är en fördel för inlärningen att ha läromedel i pappersformat, säger hon.

Bygger upp analysavdelning

Den ökande digitala användningen har dock inte inneburit några avtalsmässiga utmaningar för Bonus. Organisationen var före sin tid med att göra avtalen teknikneutrala och licensierar sedan många år även digital kopiering och delning. Däremot har själva komplexiteten i användandet ökat och undersökningarna av hur mycket som faktiskt delas digitalt och kopieras är svårare att genomföra.

– Det finns en stark tendens i samhället att inte längre svara på enkäter på samma sätt som förut. Det påverkar i hög grad vår verksamhet och våra undersökningsmetoder eftersom vi måste ha korrekt statistik för att kunna fördela pengarna rätt, säger Nina Wadensjö.

För att möta de nya utmaningarna som Bonus står inför i sitt undersökningsarbete har en ny analysavdelning byggts upp.

– För att vi ska kunna skapa en förståelse för vad som kopieras och delas och hur många som nås av det behöver vi ständigt följa utvecklingen och uppdatera våra datainsamlingsmetoder. Ju mer vi vet desto bättre fördelningsunderlag får vi till våra medlemsorganisationer. Det gör också att vi med större säkerhet kan svara på frågor från tillsynsmyndigheten PRV som granskar oss varje år, säger Christer Nylander.

Ökad globalisering påverkar

I takt med att världen blir allt mer globaliserad så har även Bonus verksamhet blivit mer internationell.

– Utbytet av upphovsrättsligt material mellan länder har ökat. Det betyder att vi ska redovisa till utlandet vad som delas och kopieras här i Sverige och vi ska se till att svenska kreatörer får betalt för verk som kopieras utomlands. Till exempel väcker svenska noter från stora artister som Robyn och Abba ett stort intresse utomlands, säger Christer Nylander.

Foto: Fredrik Stål

Men det internationella utbytet är inget nytt. Redan från starten var Bonus en del av IFRRO (International Federation of Reproduction Rights Organisations), en internationell samverkansorganisation med fler än 150 medlemmar från 85 länder.

– IFRRO har sitt säte i Bryssel och vi träffas två gånger per år för att utveckla våra verksamheter men också för att arbeta för frågorna internationellt. Vi har också ett bra och kreativt samarbete med våra nordiska systerorganisationer, våra världar ser ganska lika ut, säger Nina Wadensjö.

Viktig remissinstans

Både Christer Nylander och Nina Wadensjö tycker att Sveriges medlemskap i EU var en viktig milstolpe för Bonus. Organisationen engagerar sig för sina medlemmars räkning i svensk och europeisk lagstiftning, och blir ofta involverad i remissrundor som rör upphovsrätt och angränsande frågor.

– Vi driver aktivt förbättringar av lagstiftningen och arbetar för att säkerställa att det upphovsrättsliga skyddet är starkt och effektivt. Vi har till exempel varit remissinstans vid utformningen av DSM-direktivet som trädde i kraft vid årsskiftet. Jag känner verkligen att vi blir lyssnade på både i Sverige och internationellt, säger Nina Wadensjö.

Förutom lagstiftning inom EU har lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt som trädde i kraft 2017 förändrat organisationens arbete och gjort uppdraget tydligare.

Med en blick på framtiden

På kort tid har AI blivit en av vår tids stora frågor. Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens – och särskilt generativ AI – har också stor betydelse för upphovsrätten.

– För att generativ AI och chatrobotar ska kunna framställa text och bild måste de ju tränas på stora mängder material, ofta upphovsrättsskyddat sådant; hur ska upphovsmän vars verk används till AI-träning ersättas? Vem äger rätten till det som AI:n producerar? Svaren på de här och många andra frågor kommer att ha mycket stor betydelse för vårt framtida kunskaps- och kulturliv, säger Christer Nylander.

En annan utmaning för framtiden är att förbli relevant och att få även företag att känna att det är viktigt att betala för det som delas och kopieras. Christer Nylander är dock hoppfull och han tycker sig se en större mognad och vilja hos företag att betala för det som nyttjas.

– Jag ser en växande trend inom hållbarhet som visar att företag vill göra rätt för sig. Men ännu finns det en hel del kvar att göra för att både företag och skolor ska få en större förståelse för dessa frågor, säger han.

Nina Wadensjö håller med och säger att det kommer bli allt viktigare att vara i takt med tiden och vara tydliga med avtalslicenssystemets unika fördelar:

– Min förhoppning är att vi även i framtiden ligger i framkant och visar de företag, organisationer, skolor och högskolor som har avtal med oss att vi hänger med i omvärldens snabba utveckling. Med fokus på rättvisa, hållbarhet och enkelhet ska vi fortsätta att vara en viktig spelare i att främja och bevara fri kultur och media.

Publicerad: 14 juni 2023
Dela

Relaterade nyheter

Nyheter

Nya möjligheter till ökad kunskap om Skolkopieringsavtalet

Bonus lanserar nu en film där lärare i grund- och gymnasieskolan får en översikt om vad som gäller i...

6 februari 2024
Nyheter

Ny branschorganisation för konst

Den nya organisationen Bildkonst Sverige kommer att samla konstorganisationer inom alla sektorer för politisk påverkan.

17 januari 2023
Nyheter

Ny strategi ska underlätta för kreativa näringar

Utredningen Kreativa Sverige har resulterat i ett förslag om en nationell strategi med syfte att främja långsiktig och hållbar...

5 september 2022