Christina Wainikka: Det här är upphovsrättens största utmaning
Upphovsrätt

Christina Wainikka: Det här är upphovsrättens största utmaning

De senaste åren har upphovsrättsfrågor aktualiserats på många olika sätt; deras värde för kunskap och kultur har lyfts fram i två statliga utredningar, nyligen implementerades DSM-direktivet i Sverige och nu pratar alla om AI. Men vilka är egentligen de största knäckfrågorna? Varför diskuteras inte immaterialrättsfrågor mer trots en stor påvisad värdeskapande effekt? Vi frågade Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, som menar att det mesta kokar ner till en viktig bristvara: kunskap.

Två utredningar – Återstart för kulturen och Kreativa Sverige – har lyft bristande kunskaper kring upphovsrätt som ett problem för en välfungerande upphovsrättsmarknad. Man kan fråga sig om det är ett specifikt problem för utpräglat kreativa näringar och dess olika intressenter. Så verkar inte vara fallet. Även i angränsande sammanhang, som Svenskt Näringslivs immaterialrättsstrategi, lyfts just kunskapsbristen fram som det största hindret för att vi ska få ut mesta möjliga av kunskapsekonomin. Detta trots att återkommande EU-undersökningar pekar på de enorma värden som olika immaterialrättsintensiva företag genererar.

Enligt Christina Wainikka är problemet stort, bland annat för att bristen på kunskap gäller något som alla ändå stöter på i vardagen.

– När det gäller upphovsrätten så kan ju ingen undvika den, varken privat eller professionellt, och när man inte förstår hur något fungerar så kan det få stora effekter – bland annat i avtalssammanhang. Ett exempel är offentlig upphandling. Jag ser ofta hur myndigheters och företags tolkningar skiljer sig åt. Om ett företag insett hur myndigheten tolkat avtalet från början hade de kanske satt ett helt annat pris. De hamnar då i en svår situation för att de inte förstod vad avtalet innebar.

Christina Wainikka menar att det finns en risk att vissa avtal låser in rättigheter på ett sätt som inte maximerar det totala värdet:

– Det finns ofta klausuler i upphandlingsavtal där det allmänna förvärvar alla rättigheter. Om dessa inte används på ett optimalt sätt är det bättre om de ligger kvar hos företaget som kan fortsätta använda dem för att skapa värde. Värdefulla rättigheter kan alltså låsas upp i onödan, och kunskapsbrist är en stor anledning till detta.

Bristen på kunskap kan också leda till att rättighetshavare rent allmänt hanterar sina rättigheter obetänksamt och släpper ifrån sig dem i alltför stor utsträckning, så att de får ett minskat handlingsutrymme och färre möjligheter.

– Här behöver alla intressenter i hela kedjan fundera på var rättigheten ligger bäst. Det är inte alltid ägandet som är det viktiga, utan hur vi konstruerar nyttjanderätterna. Hur blir det bäst för alla inblandade parter? Vem ska kunna lägga in ett veto? På vilka premisser? säger Christina Wainikka.

Foto: Erik Thor

Medveten förvaltning av rättigheter

Finns det då goda exempel på en mer strategisk och medveten förvaltning av de egna rättigheterna? Jodå, ett av Christina Wainikkas favoritexempel är Elvis Presley.

– Elvis är ett bra exempel då han skrev väldigt lite musik själv. Han var en renodlad artist och de har ganska dåligt upphovsrättsligt skydd i form av den närstående rättigheten. Hur kan det då komma sig att han så länge legat i topp på listan över döda artister som inbringar mest pengar? Svaret är ett antal strategiska beslut kring de upphovsrättsliga avtalen. De små rättigheter som fanns utnyttjades maximalt och det utvecklades ett utpräglat varumärkestänk kring Elvis. Bland annat fattade man beslutet att Elvis inspelningar inte skulle finnas med på olika ”best of the fifties”-samlingar och liknande utan bara exklusivt på hans egna samlingsskivor. Det är den typen av strategiska beslut man kan ta, det vill säga: hur man väljer att hantera sina rättigheter kan göra en mycket stor skillnad.

Christina Wainikka pekar också på förekomsten av många nya och framgångsrika affärsmodeller kring upphovsrätter, men höjer även här ett varningens finger.

– Det är bra och spännande att man testar nya affärsmodeller, men då måste också alla parter förstå vad avtalen betyder och vad de går med på. Annars kommer upplägget inte att vara hållbart i längden. Om kunskapen är tillräckligt låg är det ju till och med svårt att be om hjälp eftersom man inte riktigt vet vad man ska fråga exempelvis en advokat om. Om jag plötsligt blir ”big in Japan” och undrar vad jag kan och inte kan göra utifrån de avtal jag ingått blir det väldigt dyrt att be en jurist täcka alla tänkbara aspekter. Har jag som rättighetshavare målat in mig i ett hörn?

Hur löser vi kunskapsunderskottet?

 Det tycks finnas en konsensus kring att det råder en allvarlig kunskapsbrist i samhället kring både immaterialrättsfrågor i stort och i vissa sammanhang specifikt upphovsrätt. Vad är det som har gått fel?

– Utbildningssidan är ett problem, många kreatörer får inte alls den kunskap de skulle behöva. Vi har gått igenom kursplaner och utbildningsprogram och ser att det oftast inte ingår upphovsrätt alls.

Christina Wainikka har även hittat exempel där det ingår en föreläsning om grundläggande upphovsrätt, men menar att det inte löser problemet.

– Man behöver förstå hur avtalen fungerar, grundläggande avtalsrätt, men även förstå vad som särskiljer just de upphovsrättsliga avtalen. Det är avgörande för att jag som rättighetshavare ska kunna reflektera över vad jag vill. Jag kanske vill släppa allt till public domain, eller så vill jag kunna skriva en viss typ av avtal som passar min situation och mina mål.

En god nyhet är att upphovsrätten har kommit in i läroplanen för bild och musik i grundskolan. Men för att det ska ge resultat krävs lärare med goda kunskaper i ämnet, något som kan vara en utmaning då upphovsrätt av akademin ofta ses som en angelägenhet för jurister, menar Christina Wainikka. Tydligt är att vi kan ha mycket att vinna på att introducera upphovsrätt och relevanta tillämpningar bredare i svensk utbildning.

DSM för näringslivet?

En stor förändring som ytterligare ökar kraven på kunskap är det nyligen implementerade upphovsrättsdirektivet. Här tillkommer nya krav i många olika sammanhang. Vad är mest aktuellt för företagen?

– En aspekt är naturligtvis plattformsansvaret för dem som är inne i den världen, men där vet vi ännu inte riktigt hur den praktiska hanteringen kommer att se ut. Det mest intressanta annars är ju avtalsdelen. Har man inte ordning på detta innan är det nu verkligen dags att styra upp avtalshanteringen ordentligt och skapa rutiner, annars kommer inte företagen kunna sköta sina åtaganden. Många nya avtalsregler innebär ett ökat åtagande för företagen och de har även en viss retroaktiv verkan som gör att man kan behöva se över även äldre avtal.

DSM för upphovsrättsinnehavaren?

Det finns både förväntningar och skepsis kring vad den nya lagstiftningen kommer att innebära rent konkret för upphovsrättsinnehavarna. Christina Wainikka tycker det är för tidigt att sia om genomslaget.

– Just nu är det svårt att säga. Möjligen att det kan ha en effekt för dem som ingått eller blir erbjudna riktigt dåliga avtal. Kanske att man i större utsträckning tackar nej till oförmånliga avtal med engångsersättning. Men reglerna är ju en sak och som det ser ut nu så tror jag ändå att kunskapsbristen är en ännu viktigare faktor som påverkar helheten mer. För att reglerna ska få en verkan för den enskilde i systemet så måste alla i kedjan förstå hur de ska agera.

Vilka aspekter av AI är viktigast?

Förutom digitaliseringen i allmänhet och den efterföljande nya lagstiftningen så har en ny elefant ställt sig mitt i rummet: alla pratar om AI. Efter den publika lanseringen av Open AI:s chatbot ChatGPT har både utopiska och dystopiska visioner fyllt tidnings- och webbsidor.

Christina Wainikka tycker inte det är någon idé att i nuläget försöka avgöra exakt vad den här utvecklingen kommer att leda till. Hon påpekar att tekniken inte nödvändigtvis är det viktiga, det vi försöker sia om är ju snarare hur den kommer att användas, vilka nya beteenden vi kommer att se. Här är det viktigaste är att hålla koll på utvecklingen – att sköta sin omvärldsbevakning och dra slutsatser utifrån den. Hon har full förståelse för att det kan uppstå en oro i vissa yrkesgrupper.

– Det kan naturligtvis bli så att vissa format och arbetsuppgifter blir en AI-fråga och vissa branschorganisationer har ju gått ut och sagt att de ser en tydlig risk. Det är bra att de är proaktiva och pekar på olika möjliga scenarios.

När det gäller frågan om äganderätten till verk som genererats med hjälp av AI är ännu mycket oklart.

– Just nu ser det ut som om det inte handlar om någon rättighet alls – om verket är helt maskingenererat. Det sistnämnda kan ju dock vara svårt att avgöra ibland. I de länder där de diskuterar ägandefrågan så nämner man ofta den som skapat AI:n, och det kan ju vara en lösning. Men då kan vi hamna i plattformsproblematiken där man får ett antal stora och dominerande aktörer.

Christina Wainikka menar att många olika scenarion kan vara aktuella. De stora aktörerna skulle exempelvis kunna bygga upp efterfrågan på tjänsten för att sedan hårt driva frågan om rättigheterna. Eller så struntar de i upphovsrätten men tar ordentligt betalt för tjänsten.

Vad ska då lagstiftaren göra? Följa utvecklingen och se vad som händer, menar Christina Wainikka

– Och om det blir så att vi får en situation när någon försöker roffa åt sig för mycket, eller att det uppstår andra problem – då kan det vara klokt att använda de instrument vi redan har; som konkurrensrätt och utformning av avtal. Det är viktigt att undvika nationella lösningar, det behövs ett internationellt perspektiv även om det också är svårt och kan skapa problem vid nationell implementering.

 

Bonusnytt – det senaste om upphovsrätt direkt i mailen

Nyhetsbrevet Bonusnytt skickas ut cirka 8 gånger per år och innehåller omvärldsbevakning kring bransch- och upphovsrättsfrågor, samt intervjuer och insikter från undersökningar och rapporter.

Börja prenumerera här

Publicerad: 14 februari 2023
Dela

Relaterade nyheter

Intervju

”Madam Copyright” tror helhjärtat på kulturens värde

Bonus möter legendaren Tarja Koskinen-Olsson som berättar om hennes fleråriga arbete med kollektiv förvaltning.

17 oktober 2023
Upphovsrätt

AI-jättar förhandlar med utgivare

Financial Times rapporterar att Google och OpenAI, tillsammans med andra ledande techföretag, förhandlar för att nå avtal med mediebolag...

16 juni 2023
Upphovsrätt

9 av 10 vill respektera upphovsrätten

Vi har tittat närmare på tjänstemäns attityder till upphovsrätt, regelefterlevnad och upphovsrättsinnehavares rättigheter. Resultatet visar att de flesta tycker...

14 juni 2023