Så påverkar digitaliseringen upphovsrättsinnehavarna

Paulina Holmgren brukar berätta om hur det såg ut i början av hennes karriär för att tydliggöra hur mycket som förändrats för rättighetshavare i och med digitaliseringen.

– För inte alltför länge sedan var ju allting analogt. Jag tog min bild, ägde negativen och skickade en kopia till tidningen som de använde för publiceringen och sedan returnerade. Jag ägde kontrollen över om det skulle framställas fler exemplar och var.

Numera har både kreatörer och konsumenter fått större tekniska möjligheter, något som ofta varit mycket positivt. Men utvecklingen har också fått konsekvenser som förändrat förutsättningarna i grunden för upphovsrättsinnehavare.

– Jag älskar ny teknik, den utvecklar vårt skapande och det är inga problem att diskutera nya ersättningsmodeller. Men det som har hänt är ju att vi har tappat kontrollen över våra bilder och våra villkor har blivit tuffare då kunder vill använda bilderna i fler sammanhang men betala mindre.

En annan utmaning som Paulina Holmgren pekar på, i och med att mer av våra liv levs på nätet, är attityden till upphovsrätten. Hon menar att yttrandefrihet och ett fritt internet ofta ställs mot kulturskaparnas rättigheter till sina verk.

– Det är trist för ofta känns det som att det handlar om ett missförstånd. Upphovsrätten är inget hot mot yttrandefriheten, tvärtom, det är ju den som möjliggör exempelvis oberoende kvalitetsjournalistik. Kan man inte få ersättning för det man gör går det inte att fortsätta. Här är kunskapen ett av de viktigaste verktygen för att ändra på missuppfattningar och skapa förståelse. Det är extra glädjande och viktigt att Återstartsutredningen tar upp vikten av just en kompetenshöjning kring upphovsrätt i Sverige.

Att mycket handlar om förståelse och kunskap blir tydligt då Paulina Holmgren och andra fotografer ofta noterar att många blir förvånade när de inte fritt får använda bilder som ligger på nätet. Fotografer får också ofta höra att de inte borde klaga över pengar då de får göra något som de brinner för och som är kul.

– När jag hör sånt tänker jag att tandläkare också förmodligen tycker att deras arbete är kul och att de då borde kunna tänka sig att göra det gratis. Men skämt åsido: fotografer, skribenter, konstnärer och andra kreatörer behöver naturligtvis få skäligt betalt för det de gör på samma sätt som alla andra yrkesutövare.

Så enkelt är det att göra rätt: Paulinas tips till företag, myndigheter och organisationer

• Kontakta alltid upphovsrättsinnehavaren och kolla vad som gäller för det material du vill använda. De enda undantagen från den regeln är om du har avtal med en bildbyrå eller har en licens som ger dig rätt att använda innehåll under vissa omständigheter. Bonus arbetsplatslicens ger dig till exempel rätt att i viss omfattning och för internt bruk ladda ner bilder och annat material från internet.
• Öka kunskapen i organisationen! Då minskar risken för både oavsiktliga upphovsrättsintrång och eventuella negativa konsekvenser. Företaget eller myndigheten bidrar också till ett samhälle där ny kultur och kunskap kan skapas.
• Visst är det spännande att det finns så oerhört många bilder på nätet, men akta dig för att fastna i tänket att bilder bara ska fylla en yta. Fundera i stället över vilka ni är som organisation, vad ni vill uppnå och ta sedan fram ett bildinnehåll som säger precis det ni vill kommunicera. Det är kraftfullt att vara unik, men det kan skada er kommunikation att vara förvirrande inkonsekventa eller att använda samma bilder som alla andra. Med erfarenheter av hur kraftfullt bildmediet kan vara kommer också insikten att det är värt att investera i och ge skäliga ersättningar.