”Vi behöver freda bokens värde”

Fri Tanke grundades 2007 och är idag ett mellanstort förlag med en utgivning på cirka 40 titlar om året.  Utgivningen inom vetenskap, kultur, filosofi och idédebatt har som syfte att främja upplysningens ideal, demokrati och existentiella frågeställningar ur ett sekulärt perspektiv. Det är en ambitiös och i vissa delar smal utgivning, den sorts litteratur som man kanske kunde förvänta sig skulle ha det svårast. Men stämmer den bilden? Det kommer att visa sig att svaret inte är helt enkelt – allt beror på vilket perspektiv vi anlägger. Vi börjar med det goda.

– I nuläget skulle jag säga att domedagsprofetiorna har stillat sig lite. Den fysiska boken fick ett uppsving under pandemin även om den tiden var väldigt tuff på andra sätt. Vi fick till exempel ställa in i princip alla våra evenemang. En mycket viktig arena för idéinnehållet i våra böcker och mötesplats för våra författare och läsare, säger Martina Stenström.

Att uppsvinget i bokförsäljningen även omfattar smalare facklitteratur och sakprosa ser Martina som ett tydligt tecken på att det finns en längtan efter kunskap, förklaringar och riktning.

– Människan söker alltid svar på de eviga frågorna om vilka vi är, var vi kommer ifrån och varför vi finns. Det finns ett existentiellt tomrum där fler vänder sig till vetenskapen och filosofin för svar. Jag tror också digitaliseringen har skapat en längtan efter meningsfulla fysiska möten och diskussioner.

Nu låter det kanske som att profetiorna bara handlar om överdriven oro. Men riktigt så är det alltså inte. Det var det här med perspektiven. Om vi bara tittar på nuläget kan vi konstatera att det går att sälja böcker även om det ofta sker med små marginaler. Men vänder vi blicken mot tre aspekter av digitaliseringen blir prognosen sämre.

Nya vanor och format

Med den digitaliserade mediekonsumtionen kom också nya format, de vanligaste i bokbranschen är olika e- och ljudboksformat. De populära formaten har skapat diskussioner kring avtal och ersättningar men det är inte där problemet ligger främst för Fri Tanke.

– Många av de här formaten som passar perfekt för skön- och spänningslitteratur fungerar helt enkelt inte för facklitteratur och sakprosa, vilket blir en utmaning i en situation då allt fler väljer att lyssna på böcker.

Martina Stenström menar också att de digitala gränssnitten i abonnemangstjänster med tips och topplistor resulterar i valsituationer som inte gynnar smalare titlar och mindre förlag.

Eftersom en viss typ av utgivning alltså kan ha svårt att hävda sig i exempelvis ljudboksformatet blir alternativa vägar desto viktigare för överlevnaden. En viktig sådan väg är det redan nämnda fysiska mötet. En annan kan vara att spinna vidare på det faktum att många poddar idag redan utgör en slags kvalificerad sakprosa i talform.

Färre läsare  

En ytterligare faktor som många kopplar till digitaliseringen är att läsningen gått ner över tid, särskilt bland barn och ungdomar. Faktum är att Sverige är ett av länderna i Europa där unga läser minst. Den vikande trenden är det som oroar Martina Stenström mest inför framtiden.

– Situationen i skolan gör mig faktiskt lite mörkrädd. Digitaliseringen verkar till viss del ha gjort att den slutat fostra nya läsare. Eleverna kommer inte i kontakt med böcker i samma utsträckning och verkar inte längre komma in i bokslukaråldern.

Konsekvensen av detta blir på sikt att nya generationer läsare uteblir, menar Martina Stenström, något som naturligtvis påverkar alla förlag negativt men också ungdomarna själva och samhället. Forskning visar nämligen att läsning korrelerar med koncentrations- och inlärningsförmåga, samt olika andra relaterade kognitiva förmågor.

Digitaliseringen och upphovsrätten

Den tredje aspekten av digitalisering rör upphovsrätten och respekten för författarens och förlagets rättigheter. Många förlag, även de som haft enstaka böcker på topplistor eller författare som förekommer flitigt i media, kämpar med små marginaler och en situation där varje sålt exemplar räknas. I det sammanhanget kan olovlig kopiering och spridning få stora konsekvenser.

– Vi har många böcker som hamnat på piratsidor och det är jättesvårt att få bort titlarna därifrån. Den olagliga spridningen kan resultera i stor ekonomisk skada och kan skada relationen mellan förlaget och författaren.

Vid utgivning av profilerade verk som översätts samtidigt på många ställen runtom i världen kan läckta manus dessutom få extra stora juridiska konsekvenser. Martina Stenström efterlyser därför ett större hållbarhetstänkande kring kunskap och kultur.

– Vi gör naturligtvis allt vad vi kan för att skydda våra och författarens rättigheter men till sist handlar det också om allas respekt för kulturarbetares hårda arbete och om att inte urholka den tryckta bokens och litteraturens värde. Utan den respekten har vi ingen konst och litteratur.

Framtiden

Hur ska då Fri Tanke hålla sig aktuella även i framtiden? Det gäller förstås att förhålla sig till ”den digitala transformationen” och hitta nya sätt att paketera kunskap på, kanske genom nya format. Men det handlar också om att fortsätta erbjuda något som läsare alltid har letat efter – kunskap och stora upplevelser.

Genom att fånga upp de som liksom Martina själv är ”patologiskt nyfikna, älskar vetenskap och försöker förstå hur allt hänger ihop” kan förlaget skapa en meningsfull och förhoppningsvis också lönsam mötesplats.

– Precis som i en bra bokklubb kan vi i direktkontakt med läsaren visa på vägar att gå vidare i vår utgivning, gärna genom att väcka nyfikenhet kring ämnen och idéinnehåll snarare än att propagera för läsning i allmänhet eller en specifik författare.