Originalitetskravet
Senast uppdaterad: 2015-12-15

För att ett alster ska skyddas av upphovsrätt ska det vara ett resultat av upphovsmannens egna och intellektuella skapelse. Alstret ska uppnå en viss nivå av självständighet och originalitet.

Upphovsmannens egen intellektuella skapelse

Ett alster skyddas av upphovsrätt när det är ett uttryck för upphovsmannens fria och kreativa val. Verket ska vara ett resultat av upphovsmannens egen intellektuella skapelse och med andra ord ha en personlig och säregen prägel. Enklare texter och blanketter saknar därför exempelvis ofta skydd.
Originalitetskriteriet är ett EU-harmoniserat begrepp och en sammanfattande term eller hjälpregel för kravet på skydd.
I svensk praxis har verkshöjd tidigare varit kriteriet för skydd – nämligen att alstret ska vara originellt, självständigt och nyskapat. Hur EU-harmoniseringen kan komma att påverka den praxisen är ännu för tidigt att säga.

Upphovsrätt är ingen kvalitetsstämpel

Upphovsrätten är ett skydd mot efterbildning, inte ett idéskydd. Det finns inte något krav på att ett verk ska ha viss kvalitet för att få skydd, och inte heller att det ska vara av visst omfång. Är alstret upphovsmannens egen intellektuella skapelse får verket skydd.
Både bra och dålig litteratur, musik, film och konst skyddas. Ett verk har skydd oavsett om det handlar om en dikt som bara omfattar en enda mening eller ett litterärt verk på 2 000 sidor. Till och med enstaka ord kan anses uppfylla kravet på originalitet, som exempelvis ordet Änglamark.

Det finns inte något krav på att verket behöver vara fixerat, exempelvis inspelat eller nerskrivet, för att upphovsmannen ska få ensamrätt. Även oförberedda tal och musikaliska improvisationer är skyddade.
Skyddet uppstår automatiskt, i samma ögonblick som verket skapas.
Splash_207_x_2
Originalitetskriteriet är ett EU-harmoniserat begrepp och en sammanfattande term eller hjälpregel för kravet på skydd.