Law3
Skadestånd vid upphovsrättintrång
Senast uppdaterad: 2015-01-27

Den som bryter mot upphovsrättslagen kan bli skyldig att betala skadestånd. Skadestånd döms ut när den som drabbats av intrånget lidit skada och kan bevisa det.

Skäligt vederlag

Den som drabbats av intrånget har alltid rätt att få skäligt vederlag men även ersättning för annan ekonomisk skada.
För att skäligt vederlag ska dömas ut är det tillräckligt att ett utnyttjande faktiskt har ägt rum. Avsikten behöver inte utredas och rättighetshavaren behöver inte bevisa om intrånget gjorts med medvetet (med uppsåt) eller av oaktsamhet. Skäligt vederlag utdöms alltså även om användaren (intrångsgöraren) varit i god tro. Skadestånd i form av skäligt vederlag är skattepliktigt för rättighetshavaren.
Vad som är skäligt vederlag för en viss verkanvändning varierar förstås. Ersättningens storlek kan exempelvis bestämmas utifrån vad som skulle varit en gängse licensavgift om intrångsgöraren hade frågat om lov innan verket användes eller sättas utifrån tariffer om sådana finns eller annan prissättningspraxis inom en viss bransch.

Uppsåtligt eller oaktsamt intrång

När någon har utnyttjat ett verk uppsåtligen (medvetet) eller av oaktsamhet har upphovsrättshavaren rätt att, utöver skäligt vederlag, få ersättning även för andra ekonomiska skador, exempelvis för försäljningsminskning, försämrat renommé eller att man drabbats av interna förluster exempelvis i form av att man haft utgifter för att konstatera intrånget.
Ersättning för ekonomisk förlust förutsätter att upphovsrättshavaren kan bevisa att intrånget varit uppsåtligt eller oaktsamt. Det krävs också att upphovsrättshavaren verkligen lidit skada, och att det kan bevisas. Skadeståndet är skattepliktigt för rättighetshavaren.

Intrång som drabbar personligt

Ett intrång i upphovsrätt behöver inte bara betyda ett rent ekonomiskt lidande. Upphovsmannen kan få skadestånd för personligt ”lidande eller annat förfång”, så kallat ideellt skadestånd. Här är det alltså det personliga obehaget av intrånget som ersätts.
Upphovsmannen kan känna sig kränkt eller känna att hans personliga anseende har skadats. För att det ska vara fråga om en skadeståndsgrundande kränkning förutsätts att upphovsmannens konstnärliga anseende eller konstnärliga egenart kränkts. Ett företag eller en organisation kan aldrig få ideellt skadestånd.
Ideellt skadestånd kan till exempel bli aktuellt om upphovsmannens namn inte finns angivet eller om ett verk förekommer i ett kränkande sammanhang, exempelvis i reklam eller i ett politiskt, religiöst eller pornografiskt sammanhang.
Ideellt skadestånd förutsätter att upphovsmannen kan bevisa att kränkningen skett med uppsåt (medvetet) eller av oaktsamhet. Ersättningen är skattefri för upphovsmannen.
Upphovsrättslagen 54 §