”Det finns en framtidstro i hela branschen”
Intervju

”Det finns en framtidstro i hela branschen”

Hur är det att driva en landsortstidning efter digitalisering, nya plattformar och upphovsrättsdirektiv? Är den lokala journalistiken på utdöende eller har den en chans att överleva? Vi har pratat med Anders Enström som är ansvarig utgivare på en av Sveriges största landsortstidningar, Barometern-OT, om hans syn på branschens fortlevnad och om framtidens utmaningar och möjligheter.

Anders Enström
Foto: Mikael Eklund

Med en daglig upplaga på 38 400 exemplar är Barometern Oskarshamns-Tidningen Smålands största lokala tidning och den näst största landsortstidningen i Sverige idag. Här har Anders Enström varit ansvarig utgivare sedan 2013, men han började som redaktionschef redan 2010.

Anders Enström inledde sin karriär som sportjournalist 1986 och har därefter arbetat som journalist på bland annat Nya Wermlands-Tidningen (NWT) och Sydsvenskan, samt som konsult inom tidningsdesign och layout. Han har alltså varit med länge och på nära håll sett hur branschen förändrats i och med att digitaliseringen ökat.

För tidningsbranschen har digitaliseringen inneburit sjunkande upplagor med ekonomiska utmaningar som följd. Men den har också gett fördelar i form av ökad interaktion med läsare och större möjlighet att sprida innehåll både snabbare och bredare.

I dag slits Barometern fortfarande mellan de två världarna.

Barometerns största läsargrupp är äldre personer på landsbygden. Av Barometerns läsare under 40 år är 88 procent digitala prenumeranter medan det omvända gäller för de över 70 år, här prenumererar majoriteten på papperstidningen.

– Vi slits mellan att skriva om det som våra kärnläsare är intresserade av att läsa i papperstidningen och skruva på innehållet i de digitala kanalerna för att tilltala en yngre målgrupp. Det är den stora kampen som vi för dagligen, säger Anders Enström.

För Barometern, som ägs av två stiftelser, finns det ytterligare en dimension att ta hänsyn till. De har nämligen ett tydligt publicistiskt uppdrag där det överordnade målet är att göra samhällsnytta, inte att vara ekonomiskt lönsamma.

– Det gör att vi måste fokusera på att hjälpa närsamhället att utvecklas samtidigt som vi måste få ihop affären med tryck och distribution av papperstidningen och bli vassare digitalt. Det är en dyr tid, den är komplex men den är också otroligt spännande, menar Anders Enström.

Fokus på digitala kanaler

Hur får då Barometern ihop alla dessa delar? Anders berättar att deras främsta prioritering är att utveckla innehållet i de digitala kanalerna. Det är ett helt annat sätt att tänka än när det gäller print och det kräver ett väldigt medvetet fokus för att lyckas. Samtidigt har Barometern fortfarande den lokala närvaron att tänka på.

– Vi bevakar tio kommuner och har 55 anställda journalister i kommunerna. Vi kämpar hårt för att ha kvar åtminstone en granskande journalist kvar i varje kommun, säger Anders Enström.

Upphovsrättsliga utmaningar

I den digitala världen tillkommer också utmaningar med att skyddat innehåll sprids, delas och kopieras på nätet.

– Vi brukar inte påpeka felaktig spridning och kopiering om enskilda läsare gör misstag men ibland ser vi att vårt innehåll förekommer i slutna grupper på Facebook på ett sätt som bryter mot upphovsrätten. Då brukar jag skriva och påpeka det. De flesta är okunniga och vet inte vad som gäller och åtgärdar misstaget snabbt.

Det har också funnits problem med gratissajter som kopierat Barometerns digitala nyheter och skrivit om dem i kortare format.

– Dessa gratissajter får väldigt mycket egen trafik och tjänar pengar på vårt innehåll som bygger på prenumerationsintäkter. Då det saknas en praxis i branschen kring hur en rewrite ska göras är det inte alltid lätt att agera. Frågan är hur mycket man ska få ta av andras innehåll för att bygga en egen affär utan att betala för det? undrar Anders Enström.

DSM-direktivets påverkan

Anders hoppas att EU-direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden (DSM-direktivet) kan bli en skillnad för branschen. Han välkomnar direktivet som kräver att stora plattformar som Google och Facebook tecknar avtal med publicister och utgivare och ersätter dem för att få använda deras innehåll i sina söktjänster.

Som medlem i Tidningsutgivarnas styrelse har Anders varit med och bevakat den här frågan noga. Han säger att alla svenska företag i branschen, både små och stora, som Bonnier och Schibsted, ser det som viktigt att hålla ihop för att det ska bli möjligt att möta de stora nätjättarna. Han tror att det även kan behövas allianser och samarbeten med både nordiska och europeiska kollegor för att få en chans förhandlingsmässigt.

– Även om det än så länge är väldigt ovisst hur avtalen kommer att se ut finns det redan exempel där både tidningsföretag och journalister har fått pengar för innehåll som delats på plattformar. Förhoppningsvis blir det naturligt för de som exponerar andras innehåll i sina söktjänster att de ska betala för det. Än så länge är det dock oklart hur mycket pengar det i realiteten kommer innebära för oss, säger Anders och fortsätter:

– Vi hoppas att DSM-direktivet är den pusselbit som behövs för att vi ska fortsätta ha råd att driva journalistik lokalt på de mindre orterna.

Det finns ljusglimtar

Som det verkar har branschen många utmaningar men det finns också ljusglimtar. En ljusning är att de digitala prenumerationerna bland den yngre målgruppen ökat stadigt de senaste åren. Under 2022 har ökningen varit nästan 200 procent.

– Det är väldigt glädjande. Och det som är extra roligt är att de här läsarna är kräsna. De är intresserade av lokala nyheter och händelser som olyckor och rån, men även fördjupande och granskande journalistik blir läst och konverterar många nya läsare. Likaså innehåll som utgår från yngre människors situation som till exempel nyheter om bostadsmarknaden eller olika samhällsfrågor efterfrågas.

Anders fortsätter:

– Det här trodde vi inte var möjligt för fem år sedan. Då jagade vi räckvidd och ville nå så många som möjligt, vilket drev fel typ av innehåll. Idag är våra läsare villiga att betala för innehåll som ligger i linje med vårt samhällsuppdrag. Detta är en positiv utveckling och efter många år där kurvor och siffror bara har gått ner ser vi nu mer framtidstro i hela branschen.

Bonusnytt – det senaste om upphovsrätt direkt i mailen

Nyhetsbrevet Bonusnytt skickas ut cirka 8 gånger per år och innehåller omvärldsbevakning kring bransch- och upphovsrättsfrågor, samt intervjuer och insikter från undersökningar och rapporter.

Börja prenumerera här

Publicerad: 17 januari 2023
Dela

Relaterade nyheter

Intervju

Josefin Olevik är trygg i frilanslivet

Att skriva personporträtt om skapande människor är en av journalisten och författaren Josefin Oleviks paradgrenar. I berättelsen om...

9 februari 2024
Intervju

”Madam Copyright” tror helhjärtat på kulturens värde

Bonus möter legendaren Tarja Koskinen-Olsson som berättar om hennes fleråriga arbete med kollektiv förvaltning.

17 oktober 2023
Insikt

Generativ AI

Experter och branschföreträdare djupdyker i generativ AI sett till tekniken, nya beteenden, upphovsrätten och kreatörernas oro.

23 april 2023