Guide: Upphovsrättskollen

Alla skapelser – exempelvis texter, fotografier, illustrationer och målningar – är inte per definition ”verk”, utan det krävs att de uppnår verkshöjd. Med det menas att exempelvis illustrationen ska vara tillräckligt originell. Det är naturligtvis inte så enkelt att avgöra vad som är originellt, men en enkel tumregel är att om det är osannolikt att två personer oberoende av varandra skulle utforma illustrationen likadant eller snarlikt så är den troligen tillräckligt originell för att anses uppnå verkshöjd och på så sätt vara ett skyddat verk. Notera att det endast är utformningen av verket som skyddas, den bakomliggande idén eller konceptet kan inte få upphovsrättsligt skydd som verk.

Ekonomisk och ideell rätt

Rättigheten man får består av två delar; den ekonomiska rätten och den ideella rätten.

Den ekonomiska rätten innebär en ensamrätt för upphovsmannen att dels framställa exemplar av verket och dels göra det tillgängligt för allmänheten (med andra ord: dela det med andra). Att det kallas för en ekonomisk rätt är för att upphovsmannen kan tjäna pengar på rättigheten genom att ge tillstånd till andra att använda den mot ersättning (ofta benämnt ”licens”).

Med rätten att framställa ”exemplar” så syftar man på en juridisk term som i princip betyder att en ny kopia av verket görs. Den som fotograferar en målning framställer alltså ett exemplar av målningen (där exemplaret – eller kopian – sparas i kameran) och den som laddar ner en artikel framställer ett exemplar av artikeln (där exemplaret sparas på datorn).

Att göra verket tillgängligt för allmänheten innebär i stället delning av ett redan existerande exemplar. Ett exempel på det är när man visar upp en tavla på en konstutställning.

Den ideella rätten innebär att upphovsmannen har rätt att namnges när någon använder dennes verk och att andra inte får ändra verket på ett för upphovsmannen kränkande sätt eller använda verket i ett kränkande sammanhang.

Be om tillstånd

Huvudregeln inom upphovsrätten är att man måste be om förhandstillstånd om man vill använda någon annans verk. Denne kan då säga ja eller nej, samt begära ersättning för användandet. Om man använder någons verk utan tillstånd begår man ett upphovsrättsintrång, vilket är ett lagbrott.

De konsekvenser som ett upphovsrättsintrång kan få är att:

• Användaren förbjuds att använda det upphovsrättsskyddade materialet
• Användaren krävs på ekonomisk ersättning och/eller skadestånd
• Användaren åtalas för brott

Det är viktigt att notera att man kan bli betalningsskyldig även fast man inte har gjort intrång med avsikt. Man kan alltså inte skylla på att man var i god tro.

Då behövs inte tillstånd

Huvudregeln är alltid att man måste ha ett förhandstillstånd för att få använda ett verk. Det finns dock ett antal undantag och situationer som gör att man inte behöver inhämta tillstånd från upphovsmannen (notera att denna lista över undantag inte är uttömmande):

• Man har rätt att kopiera för privat bruk, till exempel en sångtext till ett kalas. Observera att privat bruk i regel inte omfattar arbetsplatser, föreningar, offentliga lokaler etcetera. Den kopiering som en lärare gör till sina elever i undervisningsverksamheten anses alltså inte vara för privat bruk. Man kan inte heller alltid kopiera fritt ­– även om det är för privat bruk. När det gäller böcker får du exempelvis bara kopiera begränsade delar.
• Man har i vissa sammanhang citaträtt, det vill säga rätt att citera ett verk i en egen framställning. Avgörande för om det är tillåtet att använda citatet utan att ha fått tillstånd från rättighetshavaren är syftet och omfattningen av citatet.
• Creative Commons – ett verk som är licensierat med Creative Commons får användas i enlighet med licensen. Här har alltså upphovsmannen lämnat ett tillstånd att använda verket genom licensen. Det är därför viktigt att ta reda på om licensen täcker det sätt som du vill använda verket på eller om du behöver inhämta tillstånd.
• I vissa verksamheter skulle det inte vara praktiskt möjligt att be om tillstånd på förhand varje gång man vill använda ett verk. För sådana situationer finns det olika avtal och avtalslicenser* som du kan teckna.

AI och upphovsrätt

Hur ska jag tänka som användare av AI? 

Du kan använda det som AI-verktyget har framställt, men notera att materialet inte är skyddat av upphovsrätten. Det innebär att det är fritt fram för andra att använda materialet också. Om du bearbetar materialet är det bra att dokumentera vad du gjort så att du kan bevisa att du bidragit med betydande förändringar, eventuellt kan du då uppfylla villkoren för upphovsrättsskydd.

Men hur skyddas rättighetshavarna?

Det diskuteras hur man kan lösa problematiken med att AI-verktyg tränas på upphovsrättsligt skyddat material, utan att ha fått tillstånd från rättighetshavare. Därför tittar flera rättighetshavare på möjligheter att antingen förbjuda användningen av deras verk i träningen av AI eller att licensiera sina verk till AI-utvecklare. Den senare lösningen skulle innebära att AI kan tränas på data men att rättighetshavarna till innehållet får ersättning för den användningen.

Läs gärna vad experterna säger i vår artikel om generativ AI här.

Viktiga ord

Bearbeta: Det händer att verk bearbetas från ett uttryckssätt till ett annat, exempelvis att en roman är förlaga till en film. I ett sådant fall kan manusförfattaren behöva få tillstånd från författaren av romanen för att få använda manuset. Samtidigt finns det fall där upphovsmannen till ett verk har hämtat inspiration från ett annat verk, och om det nya verket då skiljer sig tillräckligt mycket från inspirationskällan så kan det ses som ett nytt verk. Skulle det nya verket anses utgöra en bearbetning av inspirationskällan krävs dock tillstånd.

Dela: Delning innebär i det här sammanhanget helt enkelt att man tillgängliggör det man delar. Om man vill dela något till allmänheten behöver man därför se till att man har tillstånd från rättighetshavaren.

Framställa: När man framställer ett exemplar skapar man en ny version – en kopia – av det kopierade materialet (den så kallade ”förlagan”). Den som laddar ner en bild från nätet eller skannar in en text ur en bok framställer nya exemplar som sparas på personens hårddisk. Skriver personen sedan ut bilden eller texten i tio kopior så har personen framställt tio nya exemplar.

Kopiera: Omfattar alla former av exemplarframställning. Kopiering är alltså inte bara när man kopierar något med hjälp av en kopiator, utan även när man laddar ner, skannar och skriver ut något. Så fort det skapas en ny kopia så sker kopiering.

Ladda ner: När man laddar ner något från internet så skapas en ny kopia på den enhet dit man laddar ner materialet. Genom att ladda ner framställer man alltså ett nytt exemplar.

Licensiera: Ett annat ord för att ge tillstånd. För den som köper en licens (ett tillstånd) att använda ett verk är det viktigt att ha klart för sig vilka ramar som gäller – till exempel hur lång tid man får använda verket, i vilka delar av världen, om det gäller tillgängliggörande på internet och så vidare.

Länkning: Det är tillåtet att länka till verk som har lagts ut på öppna sidor med upphovsmannens samtycke. Det vill säga: verket är redan fritt tillgängligt och din länk utgör inte ett ytterligare tillgängliggörande.

Rättighetshavare: Om upphovsmannen säljer sin rätt till ett verk så kan rätten till verket gå över till köparen, som då blir rättighetshavare. Detsamma gäller ifall upphovsmannen avlider, i så fall kan andra personer ärva upphovsmannens rättigheter och blir då rättighetshavare.

Denna grundläggande genomgång av upphovsrätten kommer att uppdateras löpande, men informationen kan påverkas av rådande rättsläge och ska inte betraktas som rådgivning. Se också upphovsrättslagen.