Mikael Bruér om författarskapet, lärarrollen och vikten av bra läromedel

Det märks att Mikael Bruér brinner för läraryrket och att undervisa. Under samtalet pratar han snabbt och initierat om de utmaningar som lärare har i dag och hur förutsättningarna för undervisningen har förändrats. Men vi tar det från början. För läraryrket var verkligen inte ett självklart vägval för Mikael Bruér.

– Mina föräldrar hade bara grundskoleutbildning och i mitt hem stod det porslinskatter i hyllorna i stället för böcker. Så jag har inte precis fått med mig intresset för läsande och lärande hemifrån, säger han och berättar att hans skolgång blev väldigt problematisk.

Historia ett stort intresse
Han hoppade av gymnasiet och gick på folkhögskola för att läsa upp betygen. Någonstans under resans gång väcktes ändå en tanke om att bli lärare. Han tror att det har något att göra med en vilja att ge tillbaka. Och ett brinnande intresse för historia.

– Historia har alltid fascinerat mig och jag ser det som en nyckel till varför vi beter oss som vi gör. Jag gillar också att prata inför en grupp och att jobba med utveckling av andra människor. Den här kombinationen bidrog till att jag till slut landade i att det var lärare jag ville bli, säger han.

Verksam i 15 år
Under 15 år var Mikael Bruér verksam som lärare på högstadiet och gymnasiet i historia och religion. Och trots att yrket tog mycket energi och stundtals var utmanande så älskade han att undervisa. Ändå valde Mikael att sluta som lärare för att i stället ta arbete som adjunkt inom digital provkonstruktion på Malmö Universitet. Varför?

– Jag upplevde att förutsättningarna förändrades – från fokus på kunskap och att lära ut saker till att fokusera på betyg och att hålla elever och föräldrar nöjda. I den här vevan blev jag också tillfrågad om jag ville jobba med utveckling av digitala historieprov, vilket jag hoppade på. Det ena ledde till det andra och sedan hösten 2020 forskar jag inom historia och historiedidaktik.

Började göra eget material
Vägen till det egna författarskapet började i en brist på tillförlitliga läromedel. På skolan som Mikael jobbade på fick man hålla till godo med gamla böcker, och de innehöll ofta felaktig information. Det var då han började göra eget material.

– Det var tufft i början och jag la ner mycket jobb, men det ena ledde till det andra och i samma veva som jag slutade som lärare blev jag tillfrågad om jag ville skriva läromedel.

Det ville han gärna. Mikael har i dag författat fyra läromedelsböcker, varav tre i historia, för åk 7–9, och en i samhällskunskap för åk 9.

– Det passade mig utmärkt att skriva läromedel och jag hade gärna skrivit mer.

Läromedlens betydelse
Livet som författare är dock inte lätt berättar Mikael. Skrivandet måste ske på semestrar vid sidan av det vanliga jobbet och ersättningen är låg eftersom många skolor köper in allt färre läromedel. Enligt Mikael innebär läromedelsbristen i skolan ett stort samhällsproblem.

– Barn lär sig sämre utan läromedel, särskilt de som behöver skolan mest och som inte har föräldrar hemma som kan hjälpa till. Utan läromedel är det lätt att kunskapen förlorar sitt sammanhang, eftersom innehållet kan bli lösryckt. Jag vet själv hur det är eftersom jag inte fick hjälp hemma under min uppväxt.

Bristen på läromedel kan också leda till att lärare tvingas kopiera sidor från det material som finns, eller göra eget material. Det leder till att de förlorar tid som de i stället kunde lagt på att planera undervisningen.

– Det finns inga lärare som går oförberedda eller utan material till en lektion eller som kopierar för att de vill. De gör det för att de måste.

Kopiering ska komplettera – inte ersätta
Genom Skolkopieringsavtalet regleras den lagliga kopieringen i skolan, som är tänkt att komplettera läromedlen i undervisningen, inte ersätta dem.

– Det som man som lärare kanske glömmer bort vid kopiatorn är att det finns någon annan som har utfört ett arbete som de inte får ersättning för. Men om mer läromedel köptes in och om författarna dessutom fick ersättning för allt som kopierades så skulle det finnas möjlighet att göra läromedel mer kvalitativa vilket i slutändan skulle gynna både lärare och elever.

När det gäller en hållbar lösning för framtiden handlar Mikaels råd till kollegorna om ansvarstagande och tydlighet.

– Kopiera med förstånd och försök använda komplement som till exempel digitala läromedel. Men vi måste också våga ställa krav. Jag tror det skulle vara bra om fler lärare vågade gå till sin rektor och förklara problemet, nämligen att de tvingas begå lagbrott för att det inte finns läromedel.

Fakta: Statlig utredning om skolbibliotek och läromedel

2019 tillsatte regeringen en utredning för att utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken, samt att föreslå hur statens roll bör se ut gällande läromedel i svensk skola.

Detta föreslår utredningen i korthet:
1. Skollagen bör definiera vad läromedel är och garantera elever rätt till läromedel inklusive läroböcker.
2. Lärares rätt och möjlighet att välja läromedel ska stärkas.
3. Staten behöver stödja produktion av vissa läromedel.
4. Användning av läromedel ska vara en del av alla lärarutbildningar.
5. Det bör inrättas en läromedelsnämnd ledd av Skolverkets generaldirektör.
6. Insamling av officiell statistik av läromedelsinköp.

Källa: Läromedelsförfattarna