Insiktsklappar från AI-året

AI-kommissionens Färdplan för Sverige beskriver strategier och åtgärder för att stärka Sveriges utveckling och användning av artificiell intelligens på ett hållbart, säkert och konkurrenskraftigt sätt. Eftersom AI kräver enorma datamängder, ofta upphovsrättsskyddade material, menar rapporten bland annat att vi i Sverige för att skydda rättighetshavarnas intressen behöver utveckla licensieringsmodeller som möjliggör skälig ersättning.

En rad aktörer har stämt OpenAI och andra AI-utvecklare det senaste året, en överblick av rättsfallen får du här.

Internetstiftelsen konstaterar i Svenskarna och AI 2024 att användningen inte vuxit så mycket på bredden i befolkningen men att den omfattar fler områden. Enkäten visar också att det fortfarande finns en relativt stor skepsis bland äldre vuxna.

Microsoft (och Novus) genomförde undersökningen AI – en samhällsfråga för alla och kom bland annat fram till att andelen svenskar som tror att AI kommer att leda till ett mer odemokratiskt samhälle har ökat sedan förra undersökningstillfället. Nu tror 25% av svenskarna att AI kommer göra samhället mer odemokratiskt, medan endast 4% tror att samhället blir mer demokratiskt. Överhuvudtaget märks en ökad oro över ett framtida liv med AI, nu är det ungefär hälften som känner oro och hälften som inte gör det. Rättighetshavarnas situation framöver nämns tyvärr inte – vilket oftast är fallet i AI-undersökningar.

McKinsey har satt ihop en infograftät samlingssida om framtiden med AI.

I en global företagsenkät från McKinsey om AI säger 6% (totalt 52%) fler företag, jämfört med 2023, att de betraktar intrång i andras immaterialrätter som ett relevant riskområde att bevaka. (I många undersökningar finns dock inte immaterialrätt med som alternativ eller kommer inte upp alls i diskussionen om potentiella risker). Resultatet visar också att generativ AI har haft störst genomslag i samband med marknadsföring, försäljning och produktutveckling.

En undersökning av Experis (40 000 företag) visar att nästan hälften av företagen globalt, 48 procent, uppger att de redan använder AI i verksamheten, men också att motsvarande andel i Sverige endast är 39 procent. Av dessa svarar 13 procent att de använder AI fullt ut, medan 26 procent uppger att de börjat använda AI i delar av verksamheten.

Enligt konsultjätten EY:s globala AI-enkät (med respondenter även i Sverige) är riskhantering lägre prioriterat i Sverige än internationellt: “Trots större riskmedvetenhet är hantering av risker och osäkerhet kring generativ AI inte en prioriterad åtgärd för svenska företag. På global nivå är riskhantering den högst prioriterade åtgärden. Globalt rankar 46 procent detta som högt prioriterat, men för svenska företag är siffran endast 25 procent.”

Reuters Institute och University of Oxford har genomfört en stor enkätundersökning under året (ca 12 000 respondenter i Argentina, Denmark, France, Japan, the UK, and the USA) om användning av generativ AI och attityder till AI i journalistik. Undersökningen visar bland annat att en dryg fjärdedel (28%) har använt AI för att generera bilder, texter, video, kod etcetera.

Missa inte heller Bonus framtidsundersökning som undersökte hur AI används i skolan. Bland annat visade resultatet att 1 av 4 lärare någon gång laddat in färdigt material, till exempel texter eller bilder, i AI-verktyg i samband med undervisning.

Bonus ställde också tre frågor i Verians “Beslutsfattarbuss“ till personer som i Sifopanelen definieras som beslutsfattare inom näringsliv och samhälle. Resultaten visade bland annat att 64% av beslutsfattarna anser att rättighetshavarna borde få ersättning om deras verk används för att träna AI-verktyg. 4 av 10 tror att AI kommer att påverka elevers och studenters utbildning positivt på sikt medan 31% tror att AI kommer ha en negativ inverkan.

Sveriges lärare har också undersökt användningen av AI i skolan och kom bland annat fram till att 50 procent av lärarna inte har använt AI i undervisningen, och att endast fem procent har använt AI i hög utsträckning.