Tobias Nielsén: Så kan förslaget till ny nationell strategi lyfta kreativa branscher
Den 5 augusti överlämnades betänkandet "Kreativa Sverige" till kulturministern. En ny nationell strategi som ska främja hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher föreslås. Bonus har pratat med utredaren, tillika ekonomen och kulturentreprenören, Tobias Nielsén om det viktiga strukturella perspektivet på våra kulturella näringar och vad strategin säger om upphovsrättsfrågor.

Utredningen bakom betänkandet Kreativa Sverige är brett upplagd och gör många olika nedslag som samlas i sex prioriterade områden, varav upphovsrättens marknad är ett. Just upphovsrätt är också ett av de områden som utredningen föreslår ska prioriteras – vid sidan av frågor som rör ansvarsdelning, företagande och stärkt konkurrenskraft. Vilka insikter och slutsatser kring utvecklingen i allmänhet och upphovsrätt i synnerhet är då extra viktiga att belysa? Vi ställde frågan direkt till Tobias Nielsén.
Vilka övergripande slutsatser i förslaget skulle du vilja lyfta fram?
– En av huvudpoängerna vi gör är att vi betonar företagandet inom kultursektorn, och att det inte finns någon inbyggd motsättning där. Ju bättre företagandet fungerar desto högre konstnärlig kvalitet kan man se i stort. Det perspektivet är ofta frånvarande i många diskussioner om branschen. Det handlar inte om att fler ska bli företagare, utan att se att de flesta i sektorn just är organiserade som företag.
Sedan är det förstås en stor skillnad mellan enskilda kulturutövare och frilansare och större bolag. När man har pratat om kreativa branscher har man i allmänhet pratat om soloutövarna/kulturföretagarna. Men även de större kreativa bolagen är oerhört viktiga för samhället, de genererar uppdrag till och sysselsätter många, och skapar många möjligheter – där gäller det att ha ett nätverks- och systemtänk. Det systemet är ju en av anledningarna till att det gått bra för Sverige när det gäller kulturexport och innovation. Bra stora aktörer, bra agentfunktioner, institutioner, upphovsrätt och ordning och reda – det är ett system som har fungerat. Tänk bara på hur många internationella artister som nämnt kommunala musikskolan.
Hur man ser på kultur och kreativa näringar påverkar också hur frågorna placeras inom politiken och hur möjliga finansiärer ser på saken. Här kommer just vikten av ett gränsöverskridande samarbete över olika politikområden in, där exempelvis utbildnings-, närings- och kulturdepartementen måste föra en dialog.
Vad stack ut när det gäller upphovsrättsfrågor?
– Jag fick en stark sense of urgency när det gäller upphovsrättsfrågorna, att det är angeläget att snabbt höja kunskapsnivån, både när det gäller politiska och omgivande organisationer – att det var så akut hade jag inte riktigt klart för mig innan.
Mycket handlade också om styrkeförhållanden på upphovsrättsmarknaden mellan exempelvis stora jättar som Netflix och lokala bolag, och hur olika länder hanterar detta. Vad kan man lösa nationellt och vad behöver man lösa på EU-nivå? Ett omtalat exempel är det som hänt på förlagsmarknaden med nya ljudformat. Utredningen tar inte ställning här men konstaterar att utvecklingen går fort och att man måste säkerställa att kunskap och förmåga finns att möta de frågeställningar som uppkommer i samband med detta. Det innebär också att vi måste komplettera skaparperspektivet med ett investerarperspektiv och se hur de olika aktörernas (utgivare, distributörer, rättighetshavare etcetera) intressen balanseras, det är därför vi pratar om upphovsrättens marknad.
Du nämner intressen som ska balanseras, finns det också gemensamma nämnare?
– I många sammanhang har ju upphovspersoner och utgivare inom många konstnärliga discipliner gemensamma intressen gentemot exempelvis stora internationella plattformar, men där har inte alla samma organisatoriska förutsättningar som musikbranschen har fått i samband med Musiksverige. Den typen av plattform skulle säkert göra nytta för fler områden i kulturbranschen. I stället för förlagsbranschen kanske bokbranschen och så vidare.
När det gäller en höjning av kunskapsnivån, vad gör läget akut – utöver turbulensen på avtalsmarknaden?
– Den tekniska utvecklingen skapar helt nya förutsättningar och det går väldigt fort. Vi är till exempel bara i ett inledande skede när det gäller olika blockkedjelösningar. Vi behöver tänka både på utbildningsinsatser och lagstiftning. Vi måste i större utsträckning fråga oss vad detta kommer att innebära. Vilka kommer att sitta längst uppe i blockkedjan? Här får vi inte vara naiva utan förbereda oss på att detta kommer att innebära långtgående förändringar.
När det gäller AI ser de flesta ännu inte kraften i det som kan komma, exempelvis när det gäller bildproduktion. AI nämndes inte i någon större utsträckning av de som deltog i utredningen. Risken är att det slår ner som en bomb om ett par år.
Situationen påminner lite om hur man tänkte kring internet – där man kanske drömde om något gräsrotsdrivet och decentraliserat men ändå landade i stora centrala aktörer. Både när det gäller data och pengar. Det finns ett enormt behov av att fånga upp detta. Min förhoppning är att det kommer att finnas en upphovsrättsgrupp på Regeringskansliet med representanter från Närings-, Kultur- och Justitiedepartementen. En enskild handläggare kommer att ha svårt att ha ett tillräckligt brett perspektiv.
Vi ska inte heller glömma bort att Sverige är hemvist för många upphovsrättsbaserade affärsmodeller som stått för banbrytande innovationer. På gott och ont är man fri att tycka, men oavsett så kan vi konstatera att Sverige har legat i framkant här, och det handlar om alltifrån hela agentindustrin till musikbolag och musikförlag. Jag tänker på företag som Spotify, Storytel och Epidemic Sound.

Vad kan vi då göra för att öka kunskapsnivån? Hur ser den ut idag?
– Det finns många kunniga människor idag, men det gäller att säkerställa att dessa kan samverka och utbyta kunskap. Till exempel mellan olika departement. Och att det inte blir för personberoende och sårbart.
Genom att samarbeta på bredden kan politiken hjälpa företagare med kunskapshöjande åtgärder som utgår ifrån vad som är bra för hela systemet. Hur man löpande kan uppdatera sin verksamhets infrastruktur och flexibilitet så att den kan möta morgondagens villkor. Jag har sett alltför många exempel på att man blickar bakåt eller fastnar i vissa akuta frågor och missar att tänka framåt trots att stora förändringar väntar.
På en annan nivå: Hur ser det ut på konstnärliga och journalistiska utbildningar, får man tillräckliga kunskaper om upphovsrätt och utvecklingsfrågor där?
Sammantaget kan man säga att det finns många olika perspektiv i olika sakfrågor, men en stor enighet mellan alla intresseområden om att utvecklingen går väldigt snabbt, att vi behöver ha en balanserad marknad och att de som formar politiken måste förstå de utmaningar som väntar.
Prenumerera på nyhetsbrevet Bonusnytt för det senaste om upphovsrätt
Om utredaren Tobias Nielsén
Tobias Nielsén är utbildad civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och grundare av Volante som rymmer såväl förlag som bokhandel, kulturscen och talaragentur. Han har lång erfarenhet både som verksam och sakkunnig inom området kulturella näringar, och har också suttit i juryn för regeringens exportpris för kulturella och kreativa näringar. Tidigare har han även varit ledamot i Myndigheten för kulturanalys och Folkoperan. Som kulturentreprenör tycker han att utredningens fokus på en konstruktiv mix av företagarvillkor och konstnärlighet speglar hans egen verksamhet väl:
– Vi rör oss på kommersiella marknader och är organiserade som företag och bedriver näringsverksamhet, men vi producerar samtidigt kultur med konstnärliga och litterära ambitioner, ihop med våra författare, andra förlag och organisationer.
Bakgrund Kreativa Sverige
Regeringen utsåg i november 2021 ekonomen och kulturentreprenören Tobias Nielsén till särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på en samlad nationell strategi för att främja de kulturella och kreativa näringarna. Att ta fram en sådan strategi var ett av förslagen som lämnades av utredningen om kulturens återstart efter pandemin. Betänkandet Kreativa Sverige, som överlämnades till Kulturministern i augusti, har nu gått ut på remiss till 250 organisationer och svaren ska ha kommit in till Kulturdepartementet senast den 16 december.